Goda intentioner och hybris
I en nyutkommen bok av Emily Tamkin, “The Influence of Soros”, svarar George Soros själv på ett mail från författaren.
“Through my philanthropy, I have tried to make the world a better place. But outcomes don’t always correspond to expectations. This is a core idea of my philosophical framework. Given our inherent imperfect understanding, our actions often have unintended consequences.”
Han erkänner alltså direkt att det ofta inte blir som han tänkt sig, när han satsar pengar i olika samhällsprojekt. George Soros, Bill Gates och flera andra superrika med ambition att förbättra världen har ofta pekats ut som konspiratörer med onda avsikter. Jag tror snarare att det är killar med alltför mycket pengar och för lite förståelse för hur världen fungerar. När de strör sina pengar omkring sig i tron att de skall göra världen bättre, så blir det alltför ofta fel, därför att deras tro på sig själva är större än deras insikter. De egenskaper som gjort dem så oerhört rika, är inte de mest lämpade för självutnämnda världförbättrare.
Joel Kotkin, som jag nämnt tidigare, hade efter en föreläsning på Amazon ett samtal med Jeff Bezos, Amazons grundare. Bezos uttryckte att han inte kunde förstå varför det fanns politiker som Bernie Sanders och Donald Trump. Kotkin svarade då att Bezos borde skaffa sig en spegel. Berättelsen är ännu ett exempel på hur de superrika saknar förståelse för vanliga människors värld.
Att skapa en bättre värld är mångas dröm. De föreställer sig en modell av världen, en utopi, som skall gälla alla människor. Redan där går de fel. Att stöpa om alla i samma form, oavsett hur välmenande det är, blir till tvång som trycker ner människor och gör att samhället fungerar sämre.
Det som kännetecknar människan som ras, är dess kreativitet. Detta är urkraften i mänskligheten. Varje individ har förmågan att hitta möjligheter att bemöta livets utmaningar och skapa en bättre tillvaro. När vi tar tillvara varje enskild människas kreativitet, så släpper vi loss enorma krafter. Om vi däremot tvingar in männisor i kollektiva system, så hämmar vi kreativiteten. Det finns en konflikt mellan att ge människor total frihet och att tvinga fram ordnade samhällen. Om vi inte är medvetna om detta, så är risken att vi kväver mänsklighetens livskraft i våra ambitioner att förverkliga våra utopier.
Faran med att låta människor som George Soros, Klaus Schwab, Bill Gates och Elon Musk forma världen efter sina ideal, är inte deras idéer i sig, utan att de hotar den kreativa mångfald som garanterar människorasens existens. Vi måste vara rädda om kraften i den enskilda, hårt arbetande, kreativa människan.