Djurparken
Sverige nämns ibland som modell för välfärdsstaten. En stat som tar hand om medborgarna och skapar ett rättvist och tryggt samhälle. Vi kan likna detta vid en djurpark. Djuren i en djurpark har begränsat rörelseutrymme, men får sig regelbundet tilldelat det som de behöver av mat och omsorg. Så länge djuren inte ställer till med något, eller försöker bryta sig ut, så är de trygga.
Det finns en värld utanför djurparken, en värld där ingen tar hand om djuren, utan de får klara sig själva. Djuren därute måste använda all sin förmåga till att överleva. Varje dag tränar de sina kroppar och skärper sina sinnen. Allt kan hända och det går aldrig att helt slappna av, men de vilda djuren lever sina liv med en helt annan kvalitet än de avtrubbade djuren i en djurpark.
Att sköta en djurpark kräver mycket kunskap. Det gäller att kunna sätta sig in i och förstå alla olika djurs behov. Hur skulle det se ut om djuren själva skulle sköta sin djurpark? Det hade nog blivit som i Orwells “Djurfarmen”, ett auktoritärt styre som resulterar i dysfunktionalitet och förtryck. För vilket djur lämpar sig till att sköta alla andra djur?
Den globala välfärdsstaten som är många politikers våta dröm, är tänkt att skötas av experter. Men dessa experter är också människor, människor som strävar efter att maximera sitt eget livsutrymme, vilket naturligtvis går ut över andra människor. Därför kommer vanliga människor att påtvingas restriktioner, samtidigt som de blir beroende av välvilja och försörjning från välfärdsstaten. Avtrubbade människor utan egna ambitioner skall det vara i välfärdsparken.
Orwells “Djurfarmen” kom ut 1944. Samma år kom en annan viktig bok ut, “The Road to Serfdom”, (på svenska “Vägen till träldom”), av den österikiske ekonomen Friedrich Hayek. Hayeks bok gör upp med den trend till staters ökande planering och kontroll av samhället som han såg både i öst- och västvärlden. Han menade att detta kväver individens frihet och skapar ett sämre fungerande samhälle. Central planering kan aldrig tillgodose varje enskild individs särskilda behov och är därför dömd att misslyckas. Boken blev en storsäljare, främst i USA, där många gillade idén att begränsa statens makt. Samtidigt har det varit tydligt att den politiska eliten, även de som lovordat Hayek, inte velat släppa ifrån sig särskilt mycket makt. Istället har vi fått ett ökat statligt inflytande i hela västvärlden och den politiska eliten vill ha mer. Läser man Hayeks bok idag, slås man av hur exakt den beskriver dagens samhälle, trots att den skrevs för snart 80 år sedan. Det är tydligt att vi har slagit in på den väg som leder till träldom.