Öppenhet Reflektion
Tanter
Tanter

Vad är woke?

Min favoritfysiker Alexander Unzicker har skrivet en ny bok, “Einsteins Albtraum” (Einsteins mardröm), som beskriver skillnader mellan den europeiska kulturen och den amerikanska. Det handlar om vetenskapsklimatet på 1900-talet, men det ligger något mer i detta med den kulturella skillnaden mellan amerikansk och europeisk kultur. Amerikansk kultur tenderar att söka effekt i det mesta, så även i vetenskap.

Ett färskt exempel på detta är kring ämnet kollektiv psykologi, som den belgiske akademikern Mattias Desmet nyligen tagit upp, där han nämnt begreppet “mass formation”, alltså hur större grupper formas på ett psykologiskt plan. Den amerikanske mikrobiologen Robert Malone deltog i ett forum tillsammans med Desmet och fångade intresserat upp detta begrepp. Malone, som är stort uppmärksammad just nu kring pandemifrågor, började tala om detta i olika intervjusituationer, trots att det är ett område utanför hans expertis. Instinktivt ändrade han begreppet till “mass formation psychosis”, för att få en större effekt och detta blev snabbt viralt i sociala medier. Psykos är en diagnos på en individ och har inte med kollektiv psykologi att göra, men det lät väl bra. Desmet själv har tagit avstånd från detta “förbättrade” begrepp. Jag tycker att detta illustrerar rätt bra skillnaden mellan europeisk och amerikansk syn.

I amerikanska universitet studeras många moderna europeiska tänkare. Det kan handla om Jacques Derrida, vars teori om ordens beroende av en kontext är djupt tänkvärd. Eller Michel Foucault, som utvecklar maktbegreppet på ett intressant sätt. Det finns mycket att hämta i europeisk kontinental filosofi, men det är som om amerikanarna missuppfattar vad de studerar, för det kommer ut som ideologi, ett missmasch av doktriner som jag inte tror att upphovspersonerna hade kunnat föreställa sig. Unga studenter blir lätt aktivister och i dessa tider av social media kan några få personer skapa stor oreda. Det är detta som sker och som vi uppfattar som något mycket större än det är. Nästan ingen visste vad “woke” var för 2-3 år sedan, men nu känner de flesta till denna “ideologi” som blir konstigare för varje vecka. Trendkänslig media och kommersiella bolag hakar på, av egna intressen. En del av oss skakar på huvudet och undrar om världen blivit galen.

Amerikansk populärkultur har länge berikat vår tillvaro, men i dessa tider då alla är uppkopplade, så är vi enormt känsliga för “mass formation” och ganska försvarslösa. Jag tror att vi anpassar oss så småningom och blir mer resistenta mot trender, men just nu är det lätt att bli påverkad. Woke är inget som kommer att bestå, det är också ganska meningslöst att definiera det, eftersom det förändrar sig hela tiden. Visst finns det element av kulturmarxism och postmodernism, men det liknar också religion och kult. Jag tror att vi bör beskriva woke som akademisk populistisk aktivism i kombination med social mediakultur. Inget annat.