Propaganda

Vi ser det överallt i samhället idag, hur de få som är på toppen försöker styra och kontrollera kollektivet under sig. Högsta mode är att utöva “ledarskap”, vilket innebär att använda olika metoder för att rätta in människor i ledet. Kontrollen har blivet ett ändamål i sig, ofta långt ifrån den verklighet som betyder någonting. De som ingår i kollektivet blir indragna i olika övningar som de styrande betonar är viktiga. Om de flesta tar del i dessa, så uppstår ett viktighetsmomentum som får det hela att spinna vidare av sig själv. Det är lite som när militären marscherar. Det går inte att marschera ner en fiende, så själva marscheringen måste ha ett annat syfte. Det handlar om kontroll, att få människor att underordna sig. Den här manipulationen pågår för fullt idag, från regeringar och från ledningarna i stora företag. De flesta människor fogar sig och en del visar till och med entusiasm, vilket antagligen är ett sätt att fjäska med överheten. Några få undrar vad detta skall vara bra för, är det inte bättre att fokusera på det som behöver göras?

Jag har ofta tänkt att de som hamnar i samhällets topp ofta är ganska odugliga och som en kompensation försöker de skapa viktigheter som de kan styra och ställa över. De agerar i sin egen värld och samhället (och företag) fungerar ändå, för att det finns så många dedikerade och dugliga människor som ser vad som måste göras. Det jag missat när jag tänkt så, är att viktigheterna ofta är metoder ämnade för kontroll. Det finns ett system i galenskapen. Eliten må vara oduglig, men den är ofta välutbildad och har lärt sig mer eller mindre effektiva metoder för att upprätthålla kontroll. Bakom detta ligger också en utbredd idé om att den breda massan måste styras av en elit, för annars skulle allt bli kaos. Metoder för detta har utvecklats i takt med tekniken för massmedia. Tryckpressen, radion, teven, internet, de är alla milstenar för konsten att manipulera massorna. Med dagens internet ser vi nu kulmen av masspåverkan, men kanske också en begynnande backlash.

En av förgrundsfigurerna i masspåverkan är Edward Bernays. Han bildade skola på 1920-talet i New York med sina metoder. Bernays gav 1928 ut den klassiska skriften “Propaganda”, där han öppet propagerar för masspåverkan. Han var systerson till psykoanalysens fader Sigmund Freud, från vilken han fick många av sina idéer. Bernays var aktiv under större delen av 1900-talet och var inblandad i kampanjer både för stora företag och regeringar. Han dog 1995, 103 år gammal. Grundtanken med propaganda är att påverka människors vilja. Lyckas företag och politiker med det, så kan de hävda att de erbjuder det som folk vill ha i en fri och demokratisk värld. För Bernay är propagande den intelligenta elitens arbetsredskap för att styra massorna, som annars inte skulle gå åt samma håll, utan vara utelämnade åt kaos. Resonemanget förutsätter att eliten har folkets bästa för sina ögon, vilket inte alltid är fallet, eftersom vi vet att alltifrån Hitler till vinstdrivande multinationella företag framgångsrikt använt propaganda för helt andra syften.

Arvet efter Bernays har förts vidare och utvecklats, och som Bernays påpekar, så måste propagandisten hela tiden anpassa sig till de förutsättningar som råder. Därför är det idag de stora teknikbolagen som leder utvecklingen. Sämst är ofta politiker, som är dåliga på att ta till sig ny teknik och därför lätt genomskådas när de försöker påverka opinionen. Den snabba tekniska utvecklingen har gjort att många aktörer, som inte behärskar propagandans konst, faller in i mer auktoritära metoder. Vi kanske har att välja mellan ett fritt samhälle där eliten är smart nog att manipulera massornas fria vilja, eller ett samhälle där eliten inte behärskar propagandans konst, utan hemfaller åt skrämsel, hot och tvång för att få sin vilja igenom. Men väljer vi det senare, så kan det vara det sista val vi gör.