Hem CBDC
Fyrkanter
Fyrkanter

E-Krona

Tatsuaki Okamoto, forskare och veteran inom kryptografi, beskrev 1992 sex egenskaper som en perfekt digital valuta måste ha.

  1. Oberoende av fyskisk plats.
  2. Inte kopierbar.
  3. Inte spårbar.
  4. Oansluten betalning kan göras.
  5. Överförbar mellan användare.
  6. Delbar till mindre belopp.

Många digitala valutor har sedan dess tagits fram, men ingen som idag används klarar alla sex punkterna. Man kan undra varför vi 30 år senare inte har den perfekta digitala valutan. Särskilt som Okamoto och hans medarbetare redan 1994 tog fram en prototyp som visade att det går att konstruera ett betalmedel som prickar av alla sex punkterna i listan.

Centralbanker runt om i världen arbetar för att ta fram sina egna digitala valutor. Dessa kallas CBDC (Central Bank Digital Currency). I Sverige har Riksbanken tagit from en E-Krona, som idag är i pilotstadiet. Riksbankens motiv för detta, säger man, är att statligt utgivna pengar är på tillbakagång, då sedlar och mynt används allt mindre. Istället är det affärsbankens digitala pengar som tagit över. Riksbankens rädsla är befogad, deras kontroll över penningmängden har snabbt urholkats. Räntevapnet går inte längre att använda, då räntan av politiska skäl är tvingad att hålla sig runt noll procent. QE (Quantitative Easing) har varit det sätt som har använts för att skapa nya pengar i samhället, men QT (Quantitative Tightening) som är motsvarande metod för att strama åt penningmängden har i stort set inte prövats någonstans i världen. Att då Riksbanken försöker skapa sig ett nytt instrument för att vara relevant, det är fullt förståeligt. Frågan är bara om E-Kronan är lösningen.

I debatten om digitala centralbankspengar framförs ofta staternas vilja att kontrollera hur pengar används. De säger sig vilja få grepp om kriminalitet och penningtvätt, men farhågorna är att det handlar om att begränsa vanliga människors handlingsfrihet och att få kontroll över oppositionella personer. Detta är antagligen inte centralbankernas motiv, men digitala valutor som inte prickar av Okamotos sex punkter kan bli en för stor frestelse för makthavare. Risken för maktmissbruk är överhängande och behöver verkligen lyftas fram i debatten.

Riksbanken har naturligtvis inte utvecklat en egen kryptovaluta, utan allt är inköpt från ledande aktörer på marknaden. Det är IT-bolaget Accenture som har fått uppdraget och de använder plattformen Corda från R3, ett fem år gammalt företag baserat i London och New York. Corda bygger på en distribuerad blockkedja och är programmerad i det ryska programmeringsspråket Kotlin. Delar av Corda är öppen kjällkod, så det går att se hur det är gjort. Konceptet är en blandning mellan de digitala pengar som används av bankerna idag och kryptovalutor som exempelvis Bitcoin. Blockkedjan är inte offentlig utan delas mellan invigda aktörer. Viss anonymisering är inbyggd i systemet, men den kommer inte att uppfylla Okamotos alla sex punkter.