Nedstängning

Det påpekas ofta att Sverige avviker internationellt i sin hantering av coronaepidemin, genom att inte stänga ner samhället lika drakoniskt som de flesta andra länder. Nu är inte skillnaden särskilt stor i praktiken, då svenskarna är ett försiktigt och lydigt folk, men avsaknaden av auktoritära åtgärder sticker i ögonen på vissa. Det finns flera förklaringar till varför Sverige gör som det gör, men en är att Sverige idag har en exceptionellt svag regering. Den kom till genom en märklig kompromiss mellan till ytan vitt skilda partier, men där det gemensamma målet var att värna en politisk elit från politiska nykomlingar. För att åstadkomma detta offrades mycket av det politiska initiativet hos de inblandade partierna och Sverige fick en svag, administrativ, regering, bestående av samma politiska elit som haft makten i decennier. Denna politiska elit sträcker sig även långt in i svenska myndigheter, som till stor del styr Sverige. Sverige har en lång tradition av expertmyndigheter inom alla tänkbara områden och när coronakrisen kom blev det därför naturligt att låta Folkhälsomyndigheten ta rodret. Dess experter förklarade kyligt att här krävdes rätt åtgärd vid rätt tidpunkt och att det var viktigt att samhället fortsatte att fungera så långt det var möjligt. Detta teknokratiska synsätt visade sig också fungera och det allmänna stödet för Sveriges linje har efterhand stärkts. Det kan hävdas att det var lite av en slump att Sverige gick denna väg, en starkare regering hade säkerligen reagerat kraftfullare, som i så många andra länder. Frågan är om inte dessa länder har överreagerat genom politikernas vilja att visa handlingskraft? Skulle Sveriges väg visa sig effektiv med tiden, så är det nog så.

Omfattningen av nedstängningen i så många länder på en gång är något vi inte sett tidigare. Detta om något är ett gigantiskt experiment. Det är dessutom extra känsligt i det läge världsekonomin nu befinner sig i, med våra djupt sammanflätade leveranskedjor, nästan obefintliga buffertar, och stora skuldberg. Vad detta innebär är det ingen som vet, men många befarar stora skador på samhället i form av arbetslöshet och brist på viktiga resurser. Detta skulle kunna resultera i mänskligt lidande under lång tid framöver. Vi ser oroande tecken på detta. Den stora osäkerheten om hur länge nedstängningen av stora delar av ekonomin kommer att vara, gör att producenter av viktiga varor och tjänster drar ner på sina investeringar. Det ger återverkningar på det mesta, tillgång till mat, mediciner, specialistvård, bostäder och jobb. När detta skrivs har USA på sex veckor fått 30 miljoner nya arbetslösa. Vi har just nu en inbromsning av världsekonomin utan jämförelse. Detta sker i bakgrunden medan världen är helt fokuserad på coronaepidemin. Det paradoxala är att en världsomspännande recession kan innebära långt större tal i mänskliga offer och lidande än vad viruset kan åstadkomma. I en rationell värld skulle allt fokus ligga på att hålla världsekonomin igång, men så är det inte. Vi silar mygg och sväljer kameler, som det står i skriften.