Kista

Min hyresvärd skall bygga om på platsen där min bil står, men jag blev erbjuden en annan p-plats som var mycket bättre, rakt nedanför min balkong. När kontraktet kom i brevlådan ville jag snabbt skriva under och skicka tillbaka med vändande post, så att jag inte missade den här chansen. Kontraktet skulle skrivas på i två exemplar som båda skulle skickas tillbaka till hyresvärden. Ställena där jag skulle skriva under var förkryssade med röd penna. Jag hittade en fungerande bläckpenna och började skriva under, ort och datum, ort och datum. Jag hejdade mig stirrande på vad jag skrivit, KISTA! Jag bor ju i Nacka, varför skrev jag KISTA? Var det för att jag brukade byta däck i Kista, eller att en tidigare arbetsgivare hade kontor där? Är det så här att bli gammal?

Jag insåg att det inte såg bra ut om jag började stryka orten i kontraktet med bläckpenna, eller att jag började skriva Nacka på de resterande underskrifterna, så jag fortsatte att skriva Kista, för datumet stämde. Jag vek ihop kontrakten och stoppade in dem i returkuvertet, som jag stängde noga och lade på ett strategiskt ställe vid dörren. Sedan satte jag mig och jobbade och försökte skaka av mig det hela. Men det kändes inte bra, inte ärligt på något vis. Jag hade skrivit Kista när jag befann mig i Nacka. Skulle jag vara tvungen att leva med den lögnen?

Sanningsbegreppet har debatterats, en del menar att det inte bara finns en sanning utan många, det som är sanning för någon kan vara osanning för en annan. Andra menar bestämt att finns en absolut sanning och att de som hävdar något annat relativiserar. Min uppfattning är att sanningen finns, fast den kan vara svår att få grepp om, men vi skall sträva mot sanningen. Lögnen däremot är tydlig, den kan aldrig vara rätt. Den vilseleder med sin falska information. Det finns inga nobla eller vita lögner, bara lögner. Jag vill inte vara en lögnare.

När jobbet var klart satte jag mig i bilen och åkte till Kista. Det är en ort som växte fram genom att många företag hittade mark att bygga på där. När man åker runt i Kista syns inga bostäder, även om de finns, utan bara stora företagskomplex. På kvällen är det ganska tomt på de breda gatorna. I närheten av kistamässan hittade jag en gul postlåda och jag stannade till och släppte ner mitt kuvert. Jag kände en viss lättnad när jag körde hemåt. Om någon kommer att fråga mig varför det står Kista i kontraktet, så kan jag svara sanningsenligt att det vet jag inte, men jag vet att det postades i Kista.