Covid och vaccin

Nu skriver jag om Covid igen. Det går inte att låta bli. Jag har ägnat hundratals timmar åt att läsa och lyssna för att försöka få grepp om vad som egentligen händer. En del av bearbetningen är att skriva om det. Det finns väldigt mycket att skriva om, så detta är en ovanligt lång text.

SARS-Cov2, som viruset kallas, har vissa egenskaper gemensamt med influensavirus, men skiljer sig också till vissa delar. Influensavirus blir vi aldrig av med. De återkommer varje vinter och drabbar en mindre del av befolkningen. En del är sjuka några dagar, sedan är det över, medan andra drabbas hårdare och några dör. Vi har vant oss vid det. Vaccin mot influensa har provats ett tag, men utan särskilt stor framgång. Virus förändrar sig hela tiden och det gör dem en svår måltavla för vacciner. Covid liknar influensa i detta avseende, vi kommer att få tillbaka det varje vinter, det kommer inte att drabba alla och det kommer inte att gå att radera ut. Vi måste lära oss att leva med den. Till skillnad från influensa, så ser Covid inte ut att drabba unga, friska människor lika lätt, vilket är positivt.

Att hantera en pandemi har gjorts många gånger förut och många hälsomyndigheter hade färdiga ramverk för hur det skulle göras. Sverige, med våra självständiga myndigheter, följde standardprotokollet och blev förvånade när länder runt om verkade slänga ut alla utarbetade protokoll och införde panikåtgärder. England var till en början som Sverige, men så kom Niel Ferguson ut med sin rapport som fick även England att ta till panikåtgärder. Ferguson var känd för sina dåliga rapporter, men det verkade ingen komma ihåg. Den datormodell som hade används släpptes till en början inte till allmänheten, men efter mycket påtryckningar kom den upp på Github, som är den mest använda koddelartjänsten i världen. Mikrosoft äger numera Github och Ferguson fick hjälp av deras personal att städa upp i koden innan den lades ut. Jag laddade naturligtvis ner koden och tittade förfärad igenom den. Allt låg i en enda stor fil och det var tydligt att den inte var utvecklad för Covid, utan koden var gammal och saker hade lagts till efter hand. Jag hade förväntat mig något mer sofistikerat, men problemet låg inte i första hand i koden, utan i konceptet. Jag har skrivit om det tidigare. Ett virus som SARS-Cov2 sprider sig inte jämt över populationen och alla är inte lika mottagliga, men för att kunna räkna så som de gjorde, så måste det antas att varje männsiska är en genomsnittsmänniska. I verkligheten sprider sig viruset i kluster och människor har väldigt olika motståndskraft. Modellerna blir därför väldigt orealistiska. Samma misstag görs inom ekonomiområdet och säkert inom andra områden också, därför att det gör beräkningarna enklare, men det kan inte ursäktas i avancerade modelleringar.

Åtgärderna som infördes var obegripliga för många. Man införde karantän för friska människor. Man hindrade folk från att röra sig fritt utomhus. I många fall infördes masktvång, även utomhus. De som är insatta förstår att där virus sprids görs det ofta genom aerosoler, partiklar i mikroskopiska vattendroppar som kan ligga kvar i luften i timmar och som tar sig in i människor med inandningsluften. Enkla kirurgmasker kan inte stoppa dem. En distans mellan människor på 2-3 meter spelar ingen roll. Ändå var det just sådana regler som infördes.

Forskningen kring virus har pågått sedan 1970-talet, men de senaste 20 åren har stora framsteg gjorts, främst i USA. Termen som många bråkar om just nu är “gain of function”, vilket är när forskarna försöker förbättra ett virus förmåga att orsaka sjukdom hos människor. Det görs för att sedan kunna ta fram ett motmedel i form av ett vaccin. Det finns delade meningar om nyttan med detta. En det menar att det är att ligga steget före, om det naturligt skulle uppstå farliga virus. Andra menar att det ger möjlighet att ta fram biovapen. Denna forskning har i första hand bedrivits i USA, men har begränsats av regler, vilket har gjort att den nu finns utspridd över hela världen, men finansieras och styrs från USA. Även labb i Kina har används, speciellt i Wuhan. Hur långt framme kineserna har varit är svårt att säga, men det är klarlagt att de har använts till en del av forskningen. När nu jakten på SARS-Cov2s ursprung inte kunnat visa på ett klart naturligt ursprung, så riktas naturligtvis misstankarna till wuhanlabbet. En läcka, eller ett avsiktligt utsläpp? Kring detta cirkulerar nu många obekräftade teorier. En del menar till och med att viruset avsiktligt släpptes ut i Wuhan för att man skulle kunna skylla på det kinesiska labbet. Allt detta är bara spekulationer än så länge.

När Covid-19 startade var många överraskade och det talades om ett nytt okänt virus, men om myndigheter runt om i världen blev tagna på sängen, så var läkemedelsindustrin väl förberedd. De hade jobbat länge med denna typ av corona-virus och det fanns många patent. De hade utvecklat nya metoder att snabbt ta fram nya vacciner, men hittills inte fått de nya typerna av vaccinerna godkända för att ta ut på marknaden. Nu öppnade sig en möjlighet att få ett nödgodkännande, vilket gjorde många inom vaccinföretagen väldigt glada. Vaccin tar många år att utveckla och få godkända, men nu gick alltihop på under ett år, vilket naturligtvis inte är möjligt. Förklaringen är att företagen var väl förberedda att framställa vaccin med den nya tekniken, samt att de fick dispens från rigorösa tester. De snabbaste företagen gjorde också en del antaganden som i normala fall hade behövts verifieras noga.

Att det gick så fort att ta fram vaccin mot SARS-Cov2 beror till stora delar på den nya genterapitekniken. Traditionellt har avdödade patogener används i vacciner, vilket har gjort att kroppen lärt sig känna igen och oskadliggöra patogenen utan att det funnits någon risk att få sjukdomen. Den nya tekniken använder istället genterapi för att få kroppen att själv producera olika ämnen. Att på detta sätt få kroppen att producera ett komplett och avdödat virus ligger utanför vad som idag är möjligt, men det går att få celler att producera konstgjorda proteiner. Därför tog man sikte på det som kallas spikproteinet. Det är den molekyl som sitter utanpå viruset och som fungerar som en nyckel in till cellen. Tekniken går ut på att få cellerna att själva producera spikprotein och att immunförsvaret skall uppfatta dessa som fiender och skapa antikroppar mot dem. Detta sätt att göra ett vaccin har inte framgångsrikt gjorts på människor tidigare och de långsiktiga effekterna lär vi få se om ett tag.

Det riktigt problematiska är att spikproteinet har visat sig vara den giftiga delen av viruset. Det är också den del av viruset som forskarna har lyckats manipulera och göra farligare. Om vi antar att SARS-Cov2 är ett konstgjort virus, vilket mycket talar för idag, så kan vi räkna med att det är sammansatt för att orsaka skador i kroppen. Medan traditionella vacciner använder hela viruset, om än i modifierad form, så sprider de nya vaccinerna miljardtals av det frigjorda spikproteinet i den vaccinerades kropp. Spikproteinet har egenskapen att fästa på tre olika receptorer och dessa finns i olika hög grad på olika ställen i kroppen. När ett spikprotein fäster på en receptor, så blockerar den naturliga funktioner. Ett fenomen som har observerats är där spikproteiner fäster på mitokondrierna, kroppens energiproducenter, vilket resulterar i trötthet och utmattning. Andra observationer har visat att fortplantningsorganen på både män och kvinnor har receptorer som dragit till sig spikproteinerna. Detta ökar risken för sterilitet. Det finns även andra observationer som är oroande. När celler i blodkärlen producerar spikproteiner, så sätter sig spikproteinerna på ytan av cellerna. Antikroppar och vita blodkroppar attackerar då dessa celler och skapar en ojämn yta i blodkärlen, som kan leda till mängder med små blodproppar, men även stora livshotande blodproppar. Detta kan ske i många olika organ i kroppen.

Spikproteinet måste betraktas som ett gift, men det är säkert inte meningen att det skall sprida sig i kroppen och orsaka skada. Immunförsvarets antikroppar skall söka upp och oskadliggöra spikproteinen innan de hinner göra någon skada. Att det bildas antikroppar har man visat, men vad spikproteinen kan hinna ställa till med innan de fångas upp av antikropparna är ett dåligt utforskat område. Det har helt enkelt inte funnits tid till sådana studier. Det är många aspekter som inte har hunnit undersökas ordentligt, man vet inte riktigt om vaccinerade har ett steriliserande skydd, alltså oskadliggör viruset så att det inte kan smitta andra. Man är heller inte säker på hur väl vaccinet skyddar mot varianter, eller om vaccinframkallade antikroppar till och med hindrar immunsystemet från att utveckla försvar mot varianter, något som har observerats med andra vaccin.

Det finns också farhågor med hur själva vaccinationskampanjen går till. Att vaccinera mitt under en pågående epidemi är inte det normala. Orsaken är att man pressar tillbaka huvudvarianten av viruset och låter därmed muterade varianter få större chans att utvecklas. Vaccinet hjälper alltså till att skapa varianter. Risken är därmed att flockimmunitet kanske aldrig kan uppnås, ens med 100% vaccinering. En annan märklighet är att man gärna vaccinerar personer som redan har naturlig immunitet efter att de haft Covid. Vad man vill uppnå med det är svårt att förstå. Det är också obegripligt att man är så ivrig att vaccinera unga personer, som aldrig varit i riskgruppen för Covid. Vaccinering innebär alltid risker och speciellt när vaccinerna är nödgodkända. Att utsätta unga personer för vaccineringen ökar ju bara den totala risken för dessa personer, risken att bli allvarligt sjuk av Covid är för dessa mindre än risken att drabbas av vaccinet. Det går aldrig att motivera, ändå görs det.

De personer som har haft Covid har ett bra och brett skydd mot framtida varianter, men de som genom vaccinet fått antikroppar har ett mycket smalare skydd. På grund av detta talas det nu om en tredje och till och med en fjärde spruta, det man kallar “booster”. Varje spruta innebär ökande risk för komplikationer och detta skall jämföras med risken att få Covid och drabbas allvarligt. Den kalkylen lutar alltmer till nackdel för vaccinering mot Covid.

Det finns många experter inom detta område, vem skall man lyssna på? En expert som säger att vaccinet är säkert, väl testat och att alla borde ta det är inte ärlig. Vi vet inte allt, men mycket vet vi nu och ingen kan med visshet säga att vaccinet är säkert. Vi vet att många har drabbats av skadeverkningar, även om ingen noggrann sammanställning har gjorts. Vi har hört många tunga forskare varna för olika aspekter av vaccinerna. Detta måste vi ta på allvar och väga in i vår riskanalys. Den överoptimistiske experten kan inte garantera något, eller stå till svars för den som drabbas. Lyssna inte på denne, utan tänk själv och ta ansvar.