Myten om algoritmen

Du har säkert hört att de stora tech-företagen vet allt om dig. Att deras algoritmer styr vårt informationsflöde så att vi bara ser det som tech-företagen vill att vi skall se. Det sägs att varje människa lever i sin egen informationsbubbla och ständigt är utsatt för påverkan. Stämmer detta? Till viss del stämmer det, ambitionen finns hos många tech-företag, men jag tvivlar starkt på att de vet vad de håller på med.

För omkring 25 år sedan delade jag lokal med en kompis. Vi hade var sitt litet företag, jag satt och programmerade och han gjorde radioreklam. Konstigt nog lyckades jag få saker gjorda, samtidigt som jag hela dagen blev utsatt för alla dessa jinglar, som försökte påverka min konsumtion. Min kompis var väldigt duktig på det han gjorde och var uppskattad bland sina kunder. För det förstod jag snart, att reklamens kunder är reklamköparna, inte konsumenterna. När en reklamköpare tycker att hans jingel låter proffsig och rolig, så är det en lyckad affär. Reklam handlar inte om budskapet, utan om exponering. Det behöver inte vara så sofistikerat, bara företaget syns och hörs, så fungerar reklamen hyfsat. Även om reklambranschen producerar mycket luft, så finns den där som en viktig sektor i näringslivet. Det finns naturligtvis också en del trix som fungerar i marknadsföring och det finns företag som jobbar med det också. Om de stora varusäljarna kan öka sin försäljning någon liten procent, så är det värt en hel del. Därför har det skapats en marknad för mer avancerade upplägg, som lockar många reklamköpare. Dessa spenderar stora summor pengar, därför att de har gått på myten om algoritmen.

Myten säger att algoritmen kan göra reklamen mycket mer träffsäker. Detta för att den matas med ofantligt mycket data, som samlats in från sociala nätverk och websurfning. Hur det riktigt fungerar vet ingen människa, för datorerna har nu blivit så smarta att de nästan sköter sig själva. Det här är en myt som sprids inte bara som ett positivt budskap, utan ofta i dystopiska toner i dokumentärer och föreläsningar. Det gör inte budskapet mindre intressant för reklamköparna. Det bara förstärker budskapet att det fungerar.

De aktörer som säljer reklam på detta sätt samlar verkligen in stora mängder data. När du surfar in på social media, en ehandelsbutik, eller en online-tidning, så finns det kod som registrerar vad du klickar på. Kanske har du undrat varför du ibland bara ser en liten del av en text och måste klicka på “läs mer” för att se resten? Det är för att det skall registreras att du är intresserad av texten. Alla sådana här saker som registreras samlas in för att det skall skapas en profil. När många sådana profiler bearbetats med statisktiska metoder får man fram en imponerande uppsättning data. Reklamköparna får då intrycket att det handlar om vetenskaplig precision. Men fungerar det? Ja, tänk efter själv. Vad är det för reklam som poppar upp i ditt flöde hela tiden? Känns den träffsäker? Visst påverkas vårt informationsflöde och visst används vår data på ett sätt som vi inte hade tänkt, men det är inte vi som är målet för denna manipulation. Det är de som betalar stora pengar för att de tror att algoritmen kan öka deras försäljning.

Även om myten om algoritmen är betydligt överdriven, så påverkas vi ändå av de stora drakarnas marknadsföringsambitioner. De tar över alltmer av vår online-värld. Deras skräpiga och tröga websidor sprider sig överallt och vi har lite att sätta emot. Bubblorna är så tråkiga att vi desperat letar efter något annat, vad som helst, bara det sticker ut och skiljer sig från det vanliga. Det är väl detta som är faran, att vi dras emot det extrema, när vårt flöde blir för tråkigt.