Bubblan

Det tvistas om ekonomi är en vetenskap eller inte. Ekonomer är sällan överens och makroekonomins fundament är ofta kritiserad. Något nobelpris i ekonomi finns det inte heller, till skillnad mot vad många tror. Det finns ett pris “till Alfred Nobels minne” instiftat av Sveriges Riksbank, men något riktigt nobelpris är det inte. Det finns ändå många högljudda ekonomer som hörs i samhällsdebatten. De spinner gärna på krisångest och varnar för bubblan som snart kommer att spricka. Gärna rekommenderar de investeringar i guld. Skall vi lyssna på dem?

Det finns en tid som liknar vår tid, som vi kan lära oss mycket av. Jag tänker på Weimarrepubliken. Den existerade mellan världskrigen i Tyskland och tog sin ände när Hitler tog över makten. Efterspelet från första världkriget gav Tyskland ett enormt krigsskadestånd att betala och man kan tänka sig att det skulle resulterat i stor missär i Tyskland. Så blev det inte riktigt. Staten tog stora lån från i första hand USA och sedan ordnade man en inflation som gjorde lånen hanterliga. Sedan kom hyperinflationen. Många blev ruinerade när valutan kollapsade. Men det fanns vissa som lyckades behålla sina besparingar. Det var de som hade aktier i industriföretag. Värdet på dessa var inte knutet till valutan, utan till deras produktionskapacitet och marknadsefterfrågan. Åren därefter var en ganska bekymmerslös tid, det “glada tjugotalet”, med socialdemokratiska regeringar och ett lössläppt leverne.

Jag har varit inne på det förut. Vad är det som skapar värde i ett samhälle? Är det guld? Är det pappersbitar med siffror på? Nej, det är produktion. Det är produktion som är värdeskapande. Kortsiktigt kan andra saker dra iväg och verka lönsamma och visst går det att kapa åt sig vinster genom att på ett smart sätt flytta runt sina tillgångar. Men det kan aldrig vara en grundläggande aktivitet som skapar värdet i samhället. Om vi alla sitter sysslolösa med varsin guldklimp i handen, så kommer det snart att vara kört för oss. Det är när vi med arbete och kreativitet möter samhällets behov som vi skapar riktigt värde och det är aldrig någon bubbla. Det är det andra som är bubblan.